”The most beautiful thing we can experience is the mysterious. It is the true source of all art and science” – A. Einstein
Oktober i Turano. Vi vaknar ganska tidigt om mornarna utan behov av väckarklocka. Klockan är sju eller strax efter och lusten att krypa ur den varma och bekväma sängen är trots allt övertygande nog. Som vanligt gör vi den obligatoriska ”utflykten” på balkongen för att inmundiga oss den utsikt naturen så frikostigt erbjuder oss. Det påminner om en välregisserad stämningsfull film där spänningen helt beror på atmosfären.
Dimman ligger tät över Turanosjön och de närliggande bergens djupa grönska. Vi vet vad som finns där, bakom den mjölkliknande hinnan som skymmer utsikten, men trots vår kunskap är varje morgon ett nytt överraskande skådespel.
Vårt mål är egentligen att laga till dagens efterlängtade frukost men vi kommer oss inte för att röra oss ur fläcken. Tiden tycks stå stilla medan morgondimmans fuktighet sakta förflyttar sig över landskapet. Skälet till att naturen fortfarande står i grönska trots den långa och heta sommaren beror naturligtvis på den höga luftfuktigheten som vi här kan bevittna under dessa tidiga oktoberdagar.
Vi ryser lite lätt i den ljuva morgonstunden men det är inte kyligt. Snarare är det nog synintrycken som ger oss dessa kittlande rysningar. Solen börjar göra sig närvarande och det verkar som att dimman inleder en dans kring de värmande solstrålarna. Sjön är plötsligt inte längre osynlig utan börjar delvis framträda i sin fulla glans.
På avstånd ser vi den lilla staden Colle di Tora inbäddad under ett massivt dimtäcke som tycks omfamna den sömndruckna orten vid vattnet. Stadens befolkning är säkert omedvetna om den sköna idyll de befinner sig i, sett från vår balkong.
De sista resterna av den tidigare så täta dimman samlar sig samman inför solens värmande strålar och lyfter högt i den klarblå himmelen. De söker sig till de välorganiserade solbelysta vita moln som lekande lätt skapat ett dekorativt mönster ovanför sjön. Det tycks som att sommaren inte vill lämna oss.
I denna sagolika miljö arbetar jag febrilt med att förbereda min kommande utställning ”Ögonblick” på Torshälla bibliotek Kvarnen fredag 2/12 lördag 3/12 och söndag 4/12 2022.
Det är tre år sedan jag senast ställde ut i Sverige så nu är det äntligen dags. Både Giuliana och jag kommer att finnas på plats och vi hälsar alla hjärtligt välkomna till en intensiv utställningshelg i det vackra Torshälla.
Ja, jag vet att det är långt kvar till december. Men tiden går så hiskligt fort numera så vi vill försäkra oss om att vara ute i god tid.
Tills dess önskar vi alla en trevlig höst.
