”I painted the picture, and in the colors the rhythm of the music quivers. I painted the colors I saw” – Edvard Munch
Under många år sysslade jag med rytmik. Mitt huvudinstrument var trummor och jag har alltid varit nyfiken och intresserad av all typ av musik. Genom att spela med svenska och utländska musiker inom varierande musikstilar fick jag mig en smakbit av det mesta. Rytmer av olika slag blev lika naturligt som pulsen i min kropp. De kändes nämligen ända in i ryggmärgen.
Castelnuovo di Porto, Italien 1984
Genom min flytt till Italien blev jag uppmärksammad på rytmen i det italienska språket. Enligt min erfarenhet finns det ingen ”slö” italiensk dialekt. Språket är rikt på ord så det gäller att få dem ut ur munnen så snabbt det är möjligt. Men det handlar inte bara om snabbhet. Orden är musikaliskt klangfulla. Det är ganska lätt att lägga upp en rytmik anpassad till det verbala flöde som strömmar ur de italienska munnarna, speciellt vad gäller latinamerikanska rytmer. Vid flytten till Italien blev gitarren ett ”surrogat” för trummorna som blev kvar i Sverige.
”Samba” akryl på duk, 70×60 cm, R.Ekström
Rytm tillhör våra liv i allt vi gör, tänker, äter, går, andas och t o m sover. Därför är det inte konstigt att det även finns rytm i konsten. Inte hörbar men synlig. Om koloriten kan jämföras med musikens toner och harmonier kan rytmen upplevas i formerna, linjerna, färgernas flöde etc.
Målardukens strikta, raka linjer inbjuder till att inom dess yta modellera fram linjer och former som bryter mot dukens ursprungliga stela struktur. Kontrasten mellan de obligatoriska raka linjerna och motivets varierande former understryker rytmiken i målningen. Variationer av kalla och varma färger gör sitt till.
”Cha cha cha” akryl på duk, 70×60 cm, R.Ekström
Det är nästan självklart att vissa linjer och former skapar en gestaltning. Oftast omedveten. Plötsligt framträder en figur, ett ansikte eller ett djur, precis som molnens improvisationer med himmelen som bakgrund. Men ofta är det nog snarare vår fantasi som tar sig friheter.
Sterila, tråkiga väggar kommer till liv när ett lekfullt konstverk tar plats på dem. Väggens raka linjer och stela yta kan jämföras med dukens ursprungliga tillstånd innan den blev målad. Belysning brukar öka intensiteten och därmed effekten av dukens färgton och rytm.
”Tango” akryl på duk, 80×60 cm, R.Ekström
Jag har med åren funnit att måleriet fyller en ”musikalisk” funktion inom mig. Och precis som med musiken är måleriet en kontinuerlig process utan slut. Det är en intensiv inre låga som inte får slockna. Så länge den brinner finns det hopp om att fortsätta utvecklas och upptäcka nya spännande faser i skapandet. Gränser fortsätter suddas ut.
Medvetenheten ökar liksom ”avståndet kropp och själ”.
Den absoluta kreativitetens frigörelse känns på något underligt sätt inte alltför avlägsen.
2-3-4 December 2022, Galleri Kvarnen, Torshälla
