”If you are distress by anything external, the pain is not due to the thing itself but to your own estimate of it; and this you have the power to revoke at any time.” – Marcus Aurelius
Nu stod vi inför valet och kvalet. Det var flera faktorer att överväga. Hade det varit före epidemin skulle vi lugnt kunna hålla oss till våra vanor, dessa vanor som med tiden kallas för traditioner. Det låter bättre så, speciellt om det handlar om högtider, som t ex jul och nyår.
Vi brukar nämligen alltid besöka huvudstaden under dessa helger. Rom är staden som alltid får den historiska kärleken besvarad men just till jul ökar känslan av att vara en innerlig deltagare av antikens mysterier.
Nu var frågan: ska vi göra det eller inte även i år? En banal fråga, speciellt med tanke på att från vårt hem till centrum av Rom tar det ca 30-40 minuter med bil, naturligtvis under förutsättning att trafiken är gynnsam.
Solen vilade dessutom behagfullt på en klarblå himmel denna söndag. Inte ett moln störde skönhetsbilden av det varma gula klotet mot den oändligt himmelsblå bakgrunden. Ca +15 grader var utlovat av kunniga “vädertydare” och det kändes i luften som en korrekt prognos.
Varför vi tvekade var just det ettriga, osynliga viruset som av någon anledning fått namnet Covid-19. Smittan i Italien har ökat dramatiskt och går i vågor på hög nivå, dag efter dag. Butiks-, bar- och restaurangägare gråter lidelsefullt i förtvivlan över de katastrofala ekonomiska förlusterna de riskerar om folk väljer eller tvingas att stanna hemma.
Vi valda Rom! Men på villkoret att vi skulle undvika centrum med alla shoppinggatorna. Vårt mål var istället Circo Massimo. Den f d stora majestätiska arenan som för 2.000 år sedan var strategiskt placerad nedanför Palatinens kejsarpalats för att de härskande skulle kunna följa de populära hästkapplöpningarna utan att behöva blanda sig med folkmassorna. Nu återstår endast en stor, oval grusplan men Palatinens ruiner vittnar om storhetstider som aldrig återkommer, till många romares sorg.
Bilen hade vi parkerat vid floden Tevere för att sedan promenera till Circo Massimo. Teveres smutsbruna vatten flödade ymnigt och beslutsamt efter några dagars regn. Vi vandrade tryggt över den stabila bron av sten med ön Tiberina på vår vänstra sida. Det var lugnt med folk i detta område. Dessutom bar vi pliktskyldigt ansiktsmasker.
Snart nådde vi den berömda skulpturen ”la bocca della veritá”, sanningsmunnen. Legenden berättar att lögnare som stack sin hand in i skulpturens mun fick den avhuggen. Barnen på bilden tvekade inte. Vi däremot avstod från att försöka.
Efter ytterligare någon timmes gående uppför de närliggande kullarna på smala, otydliga trottoarer fann vi oss plötsligt omgärdade av välskötta parker på båda sidor om oss.
Utsikten över Roms utbredda storhet med Peterskyrkans kupol som ledstjärna fick oss att tappa andan. Kanske delvis också på grund av en viss fysisk ansträngning.
Just därför tillät vi oss en paus vid en uteservering till personalens glädje. Klockan visade 13.00 vilket betydde lunchdags men vi nöjde oss med en aperitif med snacks. Behagligt att vila fötterna och varsitt glas svalkande prosecco släckte dessutom törsten till vår omedelbara förnöjelse. Efter att vi betraktat de urdruckna glasen under tystnad några minuter antog vi det var dags att betala och fortsätta vår rundvandring.
Nu valde vi nytt väderstreck, traskade över grusplanen nedanför det mäktiga Palatinen, fantiserande om att vi hade kejsare Marcus Aurelius blickar riktade mot oss, för att strax hamna vid världens mest älskade ruin:
Kolloseum! Arenan tronade i sin storhet framför våra ögon. En syn vi aldrig kan tröttna på. Under normala tider skulle vi få trängas för att ta oss fram genom ett hav av utländska turister. Nu var det berömda monumentet stängt, liksom turismen. Så folktomt har vi aldrig tidigare sett Kolloseum.
Det var mycket lätt att undvika folk och vi traskade på utan hinder. Drygt tre timmars idog vandring började kännas i fötterna och den sista gnuttan av energi behövde vi för att nå bilparkeringen.
Vi hade under vandringen fått bekräftat att julbelysning och juldekoration i första hand var till för shoppinggatorna medan vi i dessa näst intill folktomma kvarter inte såg eller kände mycket av julstämning.
På kvällen visade TV nyheterna hur de centrala shoppinggatorna hade varit betäckta av köpsugna romare. Trängseln hade varit total och butikerna välfyllda till ägarnas stora förtjusning. Ännu ett skäl till att vår regering beslutat sig för en total lockdown över jul och nyår vilket för oss betyder en helg i karantän.
Men ingen kan hindra oss från att sända er alla som läser detta en kärleksfull hälsning inför den kommande helgen:
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! 🙏🌲
