Italy- sommarens hyllning till Turano

 The secret of living a life of excellence is merely a matter of thinking thoughts of excellence. Really, it’s a matter of programming our minds with the kind of information that will set us free” -Charles R. Swindoll

Alla har vi en plats, ett hörn av detta fantastiska universum speciellt förankrat inom oss. En plats där minnen sedan länge slagit rot eller där framtida minnen kommer att hämta sin näring ifrån. En plats vars namn väcker entusiastiska vibrationer i våra längtande sinnen. 

Vår plats heter Turano, ett grönskande rofyllt landskap vid sjön med samma namn, i provinsen Rieti.

 

Giuliana och jag förälskade oss i Turano för 15 år sedan då vi av en slump blev ägare till en liten del av detta magnifika paradis. Jag sökte faktiskt bara en trivsam, anspråkslös målarstudio och fick på köpet ett halvt tvåvåningshus med tillhörande två trädgårdar och med en utsikt vilken är fullständigt obeskrivlig med användning av vårt simpla alfabet. Den andra hushalvan ägs av vår granne Tony, en charmig äldre herre som dansat sig igenom livet, ända tills knäna och åldern sade ifrån. 

 

Vad som gör Turano så enastående i sin naturlighet, är just detta: naturen. 

Det existerar inget mer fulländat och rogivande än denna orörda, icke manipulerade natur. Det är sant, visserligen har människan satt sina spår även i denna miljö genom ett dammbygge, vilket förvandlade floden Turano till en sjö. Ett ingrepp som då var dramatiskt för de människor som fick överge deras små gårdar i den djupa dalen, vilken därefter förvandlades till en osynlig, lerig sjöbotten. Det var i början av 1930 då fascismen regerade. Men därefter har tiden valt att slå sig till ro. 

 

När den afrikanska högsommarvärmen invaderar Italien, liksom vilda horder av saracener under 900 talet, då flyr vi upp i bergen. Vi flyr stadens heta cement och asfalt för ynnesten att få inandas den rena, friska luften i naturens rikliga, syrerika grönska, vilket gör att lungorna får glädjefnatt och utvecklas till formidabla luftballonger. 

Att under dessa heta sommardagar få erbjuda trogna, sedan länge, väl ingångna fötter svalka i poolens friska vatten, skapar omedelbara njutningar som ilar från liktorn till hjärncellerna. Plötsligt får det, av värmen, halvt avdomnade sinnet liv och börjar meditera över livets alla goda sidor. Utan radio, tv och tidningar är dessutom negativitetens energier som bortblåsta. Livet är plötsligt precis så som vi alltid borde uppleva det: Njutningsfullt!

 

I samma ögonblick framstår tillvaron i all sin prakt:

över våra bara huvuden svingar sig hussvalorna våghalsigt ut i den klarblå himlen på jakt efter insekter, delikatesser för nyfödda småttingar som väntar hungriga, dolda i ambitiöst byggda boningar ovanför balkongen; 

mångfaldiga svärmar av fjärilar i palettens alla tänkbara färger dansar samba i den oändliga, av solen berusade sommarluften, kring häpna små blommor och buskar; 

ambitiösa getingar och bin fortsätter sitt disciplinerade arbete från blomma till blomma utan att lämna något åt slumpen; 

små, sympatiska gröna ödlor begrundar våra loja rörelser för att finna ut om vi är fiender eller vänner; 

rikt blomstrande växter bugar och tackar för den svalkande bevattningen samt de vänliga orden, uttalade i beundrande ordalag. 

De och vi, vi och dem i ett gemensamt Universum!

 

 Mina målarpenslar förlorar plötsligt tålamodet och lever rövare i ateljén för att dra till sig min uppmärksamhet inför otåligt väntande målardukar som ännu inte blivit avslutade;

färgernas lyster i den explosiva omgivningen av berg, sjö och skog väcker hänryckningen till upprymt liv;

den fulländade tystnaden och det andliga lugnet erbjuder mig ord till hoppfulla, meningsfulla meningar, för att omedelbart bli nedskrivna i den stund de framträder;

skapandet finner sitt livselixir i Universums sublima fulländning. Genom inspirationen bjuds vi in att deltaga i denna skapelsens kontinuitet som varken har en början eller ett slut.

 

Inget kan, som Turano, öppna vårt medvetande inför Universums syfte. Vi känner oss fullständigt deltagande och finner därigenom hänfört vår uppgift. Det krävs varken ord eller tankar. Vad som krävs är bara vår absoluta närvaro: här och nu!

“If there were a little more silence, if we all kept quiet…maybe we could understand something.” ― Federico Fellini

Lascia un commento

Il tuo indirizzo email non sarà pubblicato. I campi obbligatori sono contrassegnati *