Sweden- Minne av ett svenskt vinterlandskap / Paesaggio invernale svedese – Ricordo

Titel / Titolo: Minne av ett svenskt vinterlandskap / Paesaggio invernale svedese – Ricordo. Teknik / Tecnica: akvarell / Acquarello

“I wonder if the snow loves the trees and fields, that it kisses them so gently? And then it covers them up snug, you know, with a white quilt; and perhaps it says, “Go to sleep, darlings, till the summer comes again.” ― Lewis Carroll

Ett vinterlandskap, till synes fruset och ogästvänligt, men ändock välkomnande. Den blåvita, djupa snön erbjuder ljus, snarlik det solen förmedlar, men på en annan våglängd.
Snötäcket vilar på det som kommer att växa, det vilket nu samlar inspiration för att sedan, när snön inte längre har behov av att vistas där, sträcka ut sig över gröna vidder. Men det dröjer ett litet tag till.

 

Un panorama invernale che appare congelato e respingente ma allo stesso tempo invitante. La neve profonda, bianca e azzurra, offre luce simile a quella del sole ma con un’altra lunghezza d’onda.
Il manto di neve riposa e continua a crescere per avere ispirazione che, in seguito, quando non ci sarà più bisogno di esistere, sfocerà nel verde dei prati. Ma ci vuole tempo.

 


Först måste eldarna i stugorna få brinna färdigt, värma med sin intensiva närhet, det som under vintertid fryser.
Snön är skälet till denna stugvärme, anledningen till att röken ringlar sig ut genom skorstenarna och söker nya höjder, där den enas med vita moln.

 

In primo luogo il fuoco in casa deve ardere continuamente per scaldare con la sua stretta vicinanza ciò che in inverno gela.
La neve è il perché del calore in questa baita per far sì che gli anelli di fumo si innalzino dai camini e cerchino nuove altezze dove congiungersi alle nuvole bianche.

 


De är två nödvändiga kontraster: det tunga snölagret mot den lätta röken, men båda har det gemensamt att de till slut försvinner i intet.
Så länge eldarna värmer, så länge motiverar snön sin närvaro.

Sono due contrasti necessari: la pesante coltre di neve contro la leggerezza del fumo. Entrambi hanno però lo stesso obiettivo di dissolversi nel niente.
Fino a quando il fuoco scalda, la neve ha il suo motivo per esistere.


En dag, när eldarna slocknar, söker sig snön av egen kraft ner i den uppvaknande jorden. Då, efter lång vila, börjar livet åter att ta form.

Un giorno, quando i fuochi si spengono, la neve cerca con le proprie forze la terra che si sveglia. Allora, dopo un lungo riposo, la vita comincia a prendere forma.

Italiensk översättning – Traduzione: Giuliana Modonesi

copyright. Akvarell / Acquarello: R. Ekström

Läs fler artiklar, klicka här

Lascia un commento

Il tuo indirizzo email non sarà pubblicato. I campi obbligatori sono contrassegnati *