Italy – extremt ”politisk” politik

”If there was anything that d-epressed him more than his own cynicism, it was that quite often it still wasn’t as cynical as real life” T. Pratchett

 

R.Ekstrom: Artificial being

Jag vet inte om italiensk politik intresserar mina svenska vänner men då jag är bosatt i detta förunderliga land kan jag inte undgå vad som händer här trots att mitt intresse för politik är minst sagt svalt, för att inte säga ”avkylt”, sedan jag bosatte mig i Italien. 

Det kanske bör tilläggas att jag inte är italiensk medborgare trots 40 års leverne på italiensk mark. Jag nöjer mig med att vara skriven i en anspråkslöst liten kommun i provinsen Rieti tillsammans med 249 andra själar, samtliga italienare till börden, medan jag stolt fortsätter värna om mitt svenska medborgarskap.

R.Ekstrom: Sergio Mattarella

 I slutet av januari genomfördes ett viktigt val i Italien. Landets sympatiske president Sergio Mattarella, 80 år, som i 7 år suttit på ”tronen” i det f d kungliga slottet, numera presidentpalatset Quirinale, skulle nu äntligen få gå i pension, något han länge sett fram emot och en ersättare behövde därför väljas. 

Foto: Pixabay

Mattarella hade i god tid planerat sitt liv utanför offentlighetens rampljus och redan skickat ett första flyttlass till ett väl valt, anspråkslöst boende i en hyreslägenhet i Rom. Till saken hör att storleken på Palatset Quirinale är 110,500 kvm, inrymmer 1.200 rum och 700 anställda. I jämförelse kan nämnas att Vita huset, USA, är 1/20 av det italienska presidentpalatsets storlek. 

Foto: Pixabay

Valet av landets president är konstigt nog inte ett allmänt val för gemene medborgare. Presidenten väljs vart sjunde år av 1009 ” grandi elettori”, dvs politiker i parlamentet och senaten liksom representanter för landets 20 regioner. Dessa ”utvalda” måste presentera förslag på lämpliga kandidater till presidentposten som kan godkännas och väljas av en majoritet. Ett krav är att den utvalde ska kunna representera landets nationella enighet. Enligt art. 84 i den italienska konstitutionen kan i teorin varje italiensk medborgare som uppnått 50 års ålder och innehar ett intyg som bekräftar politiska och civila rättigheter väljas till landets presidentpost.

Omröstningen sker anonymt i parlamentet och fortskrider fram till att den vinnande presidentkandidaten erhåller minst 505 röster.

Denna gång krävdes det 8 omröstningar under 6 dagar innan en kandidat kunde utses som vinnare med 759 röster, nämligen Sergio Mattarella! 

Hur kunde detta ske? Här har vi fått stå ut med veckor av analyserande, debatter, politiska åsikter och propaganda för och emot påtänkta kandidater till den så viktiga presidentposten för att slutligen finna en ” återvinning” av samma president. Stackars Mattarella som nu får vänta med att gå i pension tills han fyller 87 år, om han då inte väljs om igen.

Italien har ca 60 miljoner invånare och är internationellt erkänt för en uppsjö av framstående kvinnor och män inom alla tänkbara samhällsområden, vilket tydligen har gått dessa 1009 politikers näsor förbi. Dessutom hade den avgående presidenten flera gånger under de senaste månaderna förklarat att han inte ville bli omvald. Tvärtom! Han var så nöjd med att äntligen få bli en enkel medborgare igen, kunna ströva fritt på Roms gator, mata duvor, ta en birra på en vanlig pub utan livvakter och njuta av ålderdomen utan det tunga ansvar han burit på sina bräckliga axlar i sju långa och dramatiska år med regeringskriser, pandemi och ekonomiska kriser. Vi kan inte annat än lida med honom och önska lycka till.

Modugno, staty i Polignano a Mare

Om politiken är något av ett lotteri så förflyttar vi oss snabbt till ett annan sådant, nämligen Festival di Sanremo! Under 5 sena kvällar denna vecka tävlas det i schlagermusik. Första kvällen sågs av 11 miljoner Tv-tittare!

Melodier som Volare (-Modugno), Donne (- Zucchero), Una storia importante (- Ramazotti) tillhör Sanremos mångåriga historia.Men det har också visat sig att sånger som inte placerat sig bra under tävlingen istället blivit stora succéer efteråt. 

Inte nog med det! Den 10-14 maj 2022 är det dags för Eurovision Song Contest  från norditalienska staden Torino. Detta tack vare gruppen Maneskin som vann 2021. Den populära sångerskan Laura Pausini är en av de tre som kommer att presentera programmet.

Personligen måste jag bekänna att jag inte är någon älskare av melodifestivaler och att tävla i musik anser jag vara otänkbart. Men jag har ju valfriheten att välja Tv kanal vilket jag är extremt tacksam för. Klick!

Lascia un commento

Il tuo indirizzo email non sarà pubblicato. I campi obbligatori sono contrassegnati *