Mother Earth – Naturen och vi

 Turano lake

“The clearest way into the Universe is through a forest wilderness.” – J.Muir

Att vara ett med naturen kanske låter uppstyltat men innehåller mycket sanning. 

“Naturens kraft”, smalto: R.Ekström

Människan, i sina försök att bedöma sin omgivning, utgår från den mänskliga hjärnans materiella ”fullkomlighet” och enligt den logiken saknas naturligtvis jämförelser i naturen. 

“Näcken”, detalj: R.Ekström

I folktron framgick naturen ofta som demonisk, full av illvilliga väsen. Människor tyckte sig se elaka troll i skogarna och trodde att den ondskefulle näcken höll till i vattendragen.

Med tiden har människans syn på naturen sakta men säkert förändrats och våra relationer till växt och djurriket fortsätter att omvärderas från  gång till annan. 

Idag finns det instrument som kan mäta trädens och växternas sensibilitet. Forskare påstår klart och tydligt att träd är intelligenta, visserligen en annorlunda intelligens än den människan besitter och att de kommunicerar med andra träd i sin omgivning, utbyter information och varnar för fara etc. 

Likadant i djurriket, dagligen framkommer bevis för hur mycket intelligens det finns hos djuren, utvecklad i kampen för överlevandet. 

“S.Francesco”, Murales Greccio: R.Ekström

Helige Fransiskus, Italiens och ekologernas skyddshelgon, insåg betydelsen av att vara ett med naturen redan för 800 år sedan. Hans respekt för och kärlek till naturen och djuren, baserad på hans religiösa övertygelse, gjorde honom till en dåtida miljöaktivist, något ovanligt för sin tid och ett föredöme för många människor än idag. 

 

De nordamerikanska indianerna förstod mycket väl vikten av denna samlevnad och när den materialistiske vite mannen stal deras mark för personlig vinning, skändade de också livets grundläggande villkor för både indianerna och dem själva. De vitas snedvridna, egoistiska “gudstro” gav dem rätten att ta för sig från de ”otrogna” indianerna som ändå inte, enligt dem, kunde förstå och uppskatta vad jorden erbjöd. 

De bortsåg då från det faktum att indianernas syn på naturen inte innehöll ägandeskap. De levde i symbios med naturen vilken, enligt dem, bara var till låns, med allt ansvar detta innebar.  

“Naturens rikedom”, watercolor: R.Ekström

Att se ett levande väsen, en ”själ”, i allt som existerar känns för mig naturligt vilket får mig att möta naturen med respekt. Det finns inget existerande som inte har sin uppgift i det stora kugghjulet Universum. Allt är så väl uträknat för fortlevandet av det totala. Tvärs emot vad en del av mänskligheten tycks tro, vilka sätter människan ( sig själva) på en piedestal. 

Och har man tagit för vana att undervärdera naturen och dess invånare så är det nog naturligt att man gör detsamma med sina medmänniskor. 

Ingen av naturens varelser har någonsin behandlat sina ”medvarelser” så illa som människan gentemot sina medmänniskor genom krig, slaveri, folkmord etc.

 

“Ett med naturen”, smalto: R.Ekström

När man överför en positiv, livsbejakande impuls till träd, blommor, fåglar, hundar, kattor etc skapar man en förtrolig dialog. Därför kan människor skapa vänskap t o m med rovdjur. Legenderna om helige Fransiskus vänskap med djuren berättar inte något övernaturligt. Djur, träd och växter känner om människans flöden, intentioner, är ärliga eller falska, vänligt eller ont sinnade, på samma sätt som människan kan känna ondska och hat eller sann vänlighet och kärlek flöda från sina medmänniskor. En del människor är känsligare än andra men vi kan aldrig jämföra oss med djurens och naturens känslighet.

 

The waterfall Marmore, Terni

Människan kan inte överleva utan naturen. Ändå beter sig människan mot naturen på samma destruktiva sätt som en cancercell mot den fysiska kropp vilken är dess värd. Om vi kan lära oss att uppskatta och respektera vår omgivning kanske vi också kan börja uppskatta och respektera varandra. 

“A human being is a part of the whole called by us universe, a part limited in time and space. He experiences himself, his thoughts and feeling as something separated from the rest, a kind of optical delusion of his consciousness. This delusion is a kind of prison for us, restricting us to our personal desires and to affection for a few persons nearest to us. Our task must be to free ourselves from this prison by widening our circle of compassion to embrace all living creatures and the whole of nature in its beauty.” – A. Einstein

Copyright 2018: R.Ekström

 

Lascia un commento

Il tuo indirizzo email non sarà pubblicato. I campi obbligatori sono contrassegnati *