“Look deep into nature, and then you will understand everything better”- A. Einstein
Det går inte en dag utan att man kan förvånas över universums skönhet och rikedom. Vi behöver helt enkelt bara hålla ögonen öppna, studera omgivningen och ta emot alla syn och känslointryck som naturen så frikostigt erbjuder.
En av de verkliga exemplen på naturlig konst (arte naturale), vilket naturen glatt exponerar, är olivträdet.
Olivträdet, som här anses vara heligt, har i alla tider varit ett av Italiens viktigaste träd, för dess produktion av oliver, och därmed, det “flytande guldet”, olivoljan. Romarna använde det inte bara till matlagning utan även som bränsle till oljelamporna, smörjämne, medicin, skönhetsmedel mm. Jungfruoljan är bekräftat vara en viktig och mycket hälsosam ingredient i den italienska kosten.
Under antiken ansågs olivträdet vara en symbol för seger, medan det idag representerar symbolen för fred.
Lecce
Apulien, ”Europas Kalifornien” som någon har kallat territoriet, lär ska vara den rikaste italienska regionen vad gäller olivproduktion. Den röda jorden är speciellt gynnsam och ser man till var de flesta, äldre olivträden växer så kan det kanske stämma.
Olivträdet verkar kunna uppnå “evig” ålder vilket följande få exempel visar:
I Corato, Apulien, växer ett 600 år gammalt olivträd;
I Vernole, Apulien, växer ett olivträd som uppskattas vara 1.400 år gammalt. Stammens omkrets är 14 meter;
I Canneto, Fara Sabina, Lazio, växer Sabinas antika symbol som är ca 3000 år gammalt, stammen är 7 meter i omkrets och trädet är 15 meter högt. Historiska berättelser vittnar om en årlig skörd på 1.200 kg oliver;
I Luras, Sardinien, växer ett 4000 år gammalt olivträd, med en omkrets på 12 meter.
En lite blygsammare jämförelse har vi i vår trädgård. Där växer 3 sympatiska olivträd som uppskattningsvis bara är 50- 60 år gamla, enligt kunnig trädgårdsmästare, vilket innebär att de är i sin gröna ungdom. Skörden har inte varit speciellt stor under de tre år vi har delat våra liv tillsammans, men det kommer nog med åldern.
Men nu måste vi tyvärr göra intrång på naturen, för vi har bestämt att göra ett tillbygge på tomten, just där två av dessa tre olivträd har växt till sig i godan ro. Med full respekt för dessa fantastiska skapelser tog vi därför kontakt med en kunnig trädgårdsmästare, en veteran från trakten. Enligt hans sakkunniga bedömning var det inte några problem för en omplantering av våra olivträd i trädgården, vilket visar att de är tåliga och finner sig snabbt tillrätta. En viktigt karaktär för att växa sig till hög ålder.
Men först behövde grenarna kapas för att underlätta förflyttningen. Kvar blev bara nakna stammar. Nya hål grävdes i den gröna gräsmattan, men inte för djupt för “rötterna ska kunna höra kyrkoklockorna”, enligt vår expert, hur det nu ska gå till, för inte ens vi hör några kyrkklockor där vi bor.
Fyra gubbar, en liten grävmaskin och en lyftkran var snart på plats och efter drygt två timmars arbete, inklusive en kort kaffepaus, var de två träden omplanterade och vi fick instruktionen att de behöver ca 90 minuters bevattning var fjärde dag, under hela sommaren. Ett stort ansvar som vi naturligtvis kommer att hörsamma till fullo. Vi har redan börjat. Nu håller vi tummarna för att det inte blir lika torrt i år som förra sommaren, för då kan det bli risk för vattenransonering.
Så hoppas vi att våra olivträd kommer att finna sig väl till rätta, växa till sig och kanske rentav bli 2 – 3000 år gamla. Visserligen kommer inte vi att få fira deras höga åldrar, men vi får sätta det ansvaret på våra kommande generationer.
Men förhoppningsvis kan vi redan om 2-3 år få plocka våra egna oliver igen, allt enligt vår sakkunnige trädgårdsmästare, och det tackar vi för.
