Mobil och trafik i Italien

Användning av mobiltelefoner och bilkörning går inte ihop. Det kan jämföras med att läsa tidningen och köra bil samtidigt eller spela poker med en kompis i sätet bredvid, medan man kör. Tidningsläsning och bilkörning har existerar i många decennier, men mig veterligt har det alltid gjorts var för sig. Var sak har sin tid, så att säga.

Idag är det tyvärr ett växande problem med att bilförare använder telefonerna, inte bara för samtal, utan också till att läsa och svara på sms under körning.
Det är sedan länge förbjudet i Italien att prata i telefon under körning, och mängder av trafikolyckor händer p g a okontrollerad telefonanvändning. Men slänger man ett öga på bilförare idag, både manliga och kvinnliga, så verkar det ändå vara en konstant, växande majoritet som bryter mot denna lag.
Men från att vara helt olaglig, till en överdriven laglydighet, kan också ha sina risker. Det har jag själv fått erfara.

En dag var jag på väg hem i bilen i lugn och laglig takt när en bilist passerade min vänstra sida, så som en normal omkörning bör gå till. Visserligen överskred han hastighetsbegränsningen men det berodde ju på att jag var, på strecket, laglydig. Och när han väl passerat svängde han in framför mig, precis som man får lära sig i bilskolorna. Så långt allt väl.

Men plötsligt, helt oförhappandes och utan förvarning, gjorde han en tvär inbromsning och stannade helt enkel bilen på vägbanan framför mig.
Genom en blixtsnabb reaktion borrade min fot ner bromspedalen genom bilgolvet och, vad det tycktes, ända ner i asfalten, för en spektakulär inbromsning, nödvändig för att slippa en våldsam närkontakt med denna halvgamla Fiat som, helt oförhappandes, nu stod parkerad mitt framför mig på vägbanan.


Jag lyckades med manövern och samtidigt som jag styrde ut till vänster, lade jag mitt hela, svenska snusförnuft, tungt på bilhornet. När jag då glider förbi denna otänkbart parkerade, halvgamla Fiat, som jag i normalt läge inte ens skulle ha fäst någon uppmärksamhet vid, ser jag föraren sittandes med telefonen i handen, och med ett irriterat – förvånat – ilsket uttryck, göra en tydlig gest mot mig som bara inte kan missförstås.
Han hade ju helt enkelt fått ett telefonsamtal, och för att svara var han ju tvungen att stanna bilen. Annars hade han inte varit laglydig. Helt logiskt, eller hur. Ska det vara så svårt att förstå?

När hjärtat väl funnit sin plats i bröstet igen och jag lugnt kunde börja andas, vilket tog ett tag, kunde jag se det positiva i situationen.
Mannen hade ju faktiskt försökt att vara laglydig i trafiken, vilket är högst ovanligt i detta ”anarkistiska” land.
Och själv började jag glädjas åt faktumet att ”än har gubben en fantastisk reaktionsförmåga”. Min inbromsning var guld värt.
Men visst, det fanns tur med i sammanhanget. Hade jag haft en annan bilist bakom mig, skulle han ha suttit som ett klistrat frimärke i baken på min bil. För i Italien håller man inga avstånd, precis som i rallytävlingar, för då förlorar man dyrbar tid.
Så snälla, låt bli mobilen under bilkörning. Mobil och bil hör ej ihop.

Vill du läsa mer på min blogg, klicka här

Lascia un commento

Il tuo indirizzo email non sarà pubblicato. I campi obbligatori sono contrassegnati *